internet är otroligt
Fick ett mess per Facebook (genom hotmailen.. som jag kollar ungefär varje kvartal.. ) och där var det ett mess med ”Sannika wants to add you to her friends list”
tänkte… tänkte lite till. Ringde små klockor och jag satt och försökte komma på om det var mitt huvud eller mobilen. Så kom jag på det.
För tio år sedan, när lilla grodan bestämmde sig för att flytta till Holland för att plugga så hade hon en Online-Kompis som hette Idefix. Idefix bodde i finland och även hon skulle till Holland så de bestämde sig för att det vore häftigt att träffas på Arlanda och åka tillsammans. Sagt och gjort så åkte Grodan och Idefix på samma KLM flyg till platta landet och i Grodas fall så blev hon deporterad tillbaks till lilla sverige för att sedan flytta till England.
Idefix däremot verkar ha bott kvar i Holland dessa år (ungefär 10 som sagt) och nu har hon snubblat över min facebook sida så swosh är man i kontakt igen.
Som sagt. Internet är underbart!
Ying och Yang
Gick från lokala kina-take-away’en med middag till mig och Älsklingen (som låg hemma med en feber) och hade fått låna hans mobil för att få lyssna på musik (min var utan batterier just då.. och jag är ledsen men jag går inte en meter utan musik) och på vägen hem kom den..
lyckan i att ha riktigt bra bas..
thunderstruck med AC/DC…
det är bara att inse, man gör bort sig medans man gör tupp-jucks-gången och headbangar men det är fan värt det! Med ståpäls och det bredaste flinet i stan kom man hem med varm middag och pulsen i högvarv (och några skrämda grannar på gatan)
Älsklingen mår nu bättre, tack och lov. Det mest knäckande är att han, i motsatts till mig, tar sin förkylning, lägger sig och gnäller inte. En annan beter sig som en fyraåring som måste släpas från stor och liten utan leksak så snart man får minsta feber grad.
Har även blivit informerad att Irre kommer vara fond-mamma när vi väl kommer igång, detta från älskade älsklingens mamma själv (se kommentar till förra inlägget) och jag säger bara en sak:
Bring it on!
med tanke på att om jag fick som jag ville (och hade mer pengar än Joachim von Anka) så hade jag och robban bott i ett hus med flyglar, där ena flygeln är till mamma och pappa, Irre i den andra och bröder och svägerskor och familje meddlemar bor innom kast avstånd på de gigantiska markerna i olika jaktstugor a’la engleskt högleverne.
måste be chefen om löneökning dock.
tröstpriset fram tills att storkorvan dimper ner i våra knän är att Irre kommer till Jul (och nyår) och förgyller vår vardag, och mamma och pappa kommer i början på November (yey!)
Närmast dock så kommer Cookie, om bara en vecka.. (måste städa) och det kommer bli så jäkla kul att få träffa henne igen, har inte sett henne sen hon tog pick, pack och pojkvän och emigrerade till Japan (hon pluggar japanska) där hon nu lever i överdåd på CSN financiering och utan tvekan skrämmer små barn (hon är 179 cm lång något ditåt.. föredrar höga klackar.. vilket sätter upp henne på dryga 1.90 +.. med andra ord ungefär en meter över normen på tunnelbanan)
näe.. nu ska vi köra lite mer HTML.. skräp.. mumel och mutter..
Kram på er allihop, och extra stor kram och blöt puss till Marcus som fyllde år igår (sorry för det sena kortet, hoppas du gillade det)
//M
Lördag och tomatsoppan står och värmer på spisen
Vi har haft tur med vädret de senaste par dagarna (och inte bara då jag har BAT jobb) så livet leker. Vi har slutligen fått igång och avslutat ett projekt, ett e-newsletter åt ett företag i australien. Inga stora pengar men det är något rätt coolt med att kunna skicka ut fakturor 
Här är en liten pagedump på vad vi gjorde (vi ska uppdatera vår hemsida så att den finns där med)
Annars så är det fullt upp som vanligt. Vi jobbar.. jobbar.. och så jobbar vi lite till bara för att vara på det säkra med att det kommer in något. Vi har blivit erbjudna att göra Posters för ett företag här i England, så snart kommer det förhoppningsvis att finnas lite grejer ute. Betalningen är per såld poster så det är ren royalty försäljning. Å andra sidan så kan man hoppas att andra gillar det lika mycket som en själv 
Vad mer.. hmm.. jag och älsklingen tänkte tvinga upp oss själva imorgon bitti vid drygt 5 tiden, ta nattbussen till city och ta lite morgonbilder. Runt 6 tiden kommer ”magiska timmen” då ljuset alltid är perfekt (om solen finns.. håll tummarna) så vi kommer kanske ha mer att visa upp imorgon 
nu ringde klockan.. varma mackor och soppa är klart. Dags att skutta vidare.
Kram på er// M
NI nummer, Tooting the place to bee, och vårt första riktiga jobb!
Vi fick jobbet! Vi ska nu designa en meny åt en pubb här i London, fulbudade lite så pengarna är inte i mängder, å andra sidan ser jag det som en möjlighet att bara få ut vårt namn dit ut. Och självklart få sälja på lite andra grejer, som en flash hemsidan eller dyl 
Livet leker förutom att fötterna håller på att ramla av. Vi gick från Tooting (älskar detta land och deras vackra namn på platser. hur kan man inte älska en plats som heter Tooting??) där vi hade spenderat två timmar med att registrera oss för NI nummer. Detta nu gjort så är det ytterligare 2 veckor att vänta på nummret som kommer per post. Som sagt, de är inte snabba här inte. Vi spenderade sedan dagen med att kravla oss ( i mitt fall) fram till Puttney bridge (ett till vackert/roligt namn) vilket tog närmare 2 timmar, i låga ballerina skor (ville vara fin till intervjun, inte för att det ska spela roll på skodonen när man är EU medborgare men ändå!) så nu känns det som om jag har klumpar av köttfärsk på slutet av benen och jag tror att jag ska sittstrejka resten av kvällen.
Älskar alla, älskar london, älskar phil (killen som beställde meny’erna) och älskar livet och lyckan är fullständig! Nu ska jag hångel attackera älsklingen och sen sätta igång vatten kokaren för en budget skål (ful budade som sagt) i Chai tee för vårt första riktiga jobb som London DARE.
(skulle även göra en happy dance om jag bara kunde, men med referens till ovanstående fot problem så gör jag den helt enkelt sittandes i data stolen)
PUSS PÅ ALLA!
